Skrivet av: Nix | oktober 30, 2008

låtlista

Eftersom jag avbröt mitt comeback-pass efter 1,5 km med knäont så kan jag kanske ägna mig en smula åt låtlistan istället😉 Det är ingen fara med knät, och musklerna mår finfint. Lite stretch och rehabstyrka fick mig för en sekund att fundera på att ge mig iväg igen.

Låtlista, ja. Det här är låtarna som dök upp i mp3-spelaren under loppet. Jag hade ingen speciellt utvald ordning – utan slumpade de 200 låtarna som valts ut som bra springlåtar (bra i sammanhanget innebär oftast att jag tycker att det är en bra låt, inte att den har rätt bpm etc.) Milindelningen är högst ungefärlig…

Första milen:
Born to Run
Cemetry Gates
Dude (Looks like a lady)
Dunkla Rum
Här kommer Lyckan för sådana som oss
Jag vill inte vara rädd
Run! Run! Run!
Suck my Kiss

Vilken start! Born to run följt av Cemetry Gates, med textrader som ”‘Cause there’s always someone, somewhere With a big nose, who knows, And who trips you up and laughs, When you fall”. Sedan föll jag in i att springa mer än lyssna – men kunde naturligtvis inte låta bli att utbrista ett ”Du kan slå mig i bitar, nånting inuti kommer att stå upp ändå” när Jag vill inte vara rädd dök upp. Här någonstans börjar man inse varför folk antingen sprang förbi eller höll sig en bit bakom under hela loppet. När jag dessutom följde upp med ”Hit me you can´t hurt me” för fulla lungor i Suck my Kiss så var vansinnet bekräftat.

Andra milen:
The Loneliness of the long Distance Runner
Why Can´t I be You
You Can´t Steal My Love
Eiffeltornet
Back in Black
Bigmouth Strikes Again
Celsius
Cheek to Cheek
En timme en minut
Evil Twin

På toppen av Svinryggen kom maratonlåtarnas låt: The Loneliness of the Long Distance Runner. I princip kan man kopiera in hela texten, men just där, just då var det nog ”Keep the pace – hold the race” som fick upp mig på tå nerför. Och sedan kom Allan med mig i Why Can´t I be You. Och jag kände mig nästan precis så lätt i steget som han alltid ser ut att vara! Och mot slutet av milen, på väg mot vändningen, när det ändå var en liten smula tungt så drogs jag uppför av En timme en minut ”... Här står tiden stilla, Jag är bara ljud, Jag gör allt på ren vilja” och inte minst ”Jag har ett kontrakt med Gud, Så jag gör som jag vill”.

Trejde milen:
Get the fuck out
Ha Ha Ha Honey
Hard to Handle
Helter Skelter
How Beautiful you are
Höghus, Låghus, Dårhus
I’m a Rebel
It’s the end of the world
Just another Summer
Paradise City
Pollenchock och Stjärnfall

Att vråla ”You’re standin’ too close what the fuck’s with you, You ain’t my old lady and you ain’t a tattoo” mitt under ett maratonlopp ÄR normalt efter tre mil, och kan få folk att backa undan. Speciellt om man drar till med Get the Fuck Out! strax efter. Och här blev det fler och fler gutterala läten som möjligen med oerhörd välvilja kunde tolkas som sång. Ha Ha Ha Honey bidrog med ”Baby I am still here wating, Baby I’m anticipating, Baby I am masturbating, Baby I am suffocating, Like a rolling stone and just like honey, A superstar without making money”. Höghus Låghus Dårhus med ”Han sätter på videon istället för mig” och jag avfärdade förslag från benen om att stanna med ”Offer me solutions, offer me alternatives, and I decline” eftersom det faktiskt inte var slutet på världen, som vi känner den.

Det här var natten då vi dansade tills älvorna kom fram
Det var pollenchock och stjärnfall över staden

In i mål:
Århundradets brott
Annie’s Angle
Can I play with Madness
Can’t buy me love
Jag är en Idiot
Livet börjar här
(Lång väg hem)
Some might say
World
You shook me
Pojken med hålet i handen
Self-Esteem

 

Min enda insats är min kropp” Fler än jag som haft den känslan i slutet av en mara? Har Pimme sprungit, eller handlar Århundradets Brott om något annat? ”I was a stoned drunk silhouette of my past ” överensstämmer tydligen även det när man sprungit över tre mil – även om Annie’s Angle handlar om helt andra saker. Jag är en idiot är inte en främmande tanke, men det motas lätt med Livet börjar här samtidigt som man passerar en kille i en uppförsbacke åtta kilometer från mål. Jag var SÅ när att brista ut i ”livet börjar här, för dig och mig” när jag passerade😉 Jag tror att han hade uppskattat det bättre än ”jag hörde om ett sammanbrott, och att du hamnat på akuten” från samma låt.

Lång väg hem däremot. Den tryckte jag bort…

Hellre då Some Might Say med den i gnagarsammanhang klassiska ”Some might say they don’t believe in heaven  – Go and tell it to the man who lives in hell” som passar rätt bra såväl i maratonlopp som i superettan.

Mot slutet brister man gärna ut i textraden ”How can we fail, what could go wrong” från World och kröner det med ”och jag springer förbi, slår på bilar – väcker larm” (även om man inte är Pojken med hålet i handen) för att det är vad man vill göra – för att tala om att nu jäklar är jag på väg. Sedan viker man ner lurarna och glider in på upploppet utan musik, strax efter ”The more you suffer, The more it shows you really care” – för faktiskt: vem vill lyssna på ”I’m just a sucker with no self esteem” när man klyver mållinjen efter 42195 meter. Det kan inte stämma sämre faktiskt!


Responses

  1. ‘Jag är en idiot’ funkar i alla lägen.

  2. Jag vet inte vad du har för musiksmak, men jag tror jag kände igen kanske max 5-6 låtar av din reportoar…..hm jag som trodde jag var hyfsat allmännkunnig inom musik.
    Det vore för övrigt intresant att hitta en samling optimala löplåtar.
    Vad ska man ligga på för BPM för att vara löpbara???

  3. Min musiksmak speglar väl mitt spretiga och närmast schizofrena beteende…

    Men för att rabbla lite artister ur ovanstående:
    The Smiths, The Cure, mando diao, Springsteen, Aerosmith, Kent, Lars Winnerbäck, Håkan Hellström, Red Hot Chili Peppers, Iron Maiden, AC/DC, Sahara Hotnights, D:A:D, Skid Row, Beatles, REM, Imperiet, Accept, Moneybrother, Oasis, Sator och Offspring.

    Alla är kanske inte favoriter i dess rätta mening – men Smiths, Cure, Lasse, Håkan, Kent, Sahara, D:A:D, Beatles, Moneybrother och Mando kan räknas in i den skaran.

    BPM är enkelt: Samma som din kadens alternativt stegfrekvens (som jag definierat det själv…) Dvs antalet stegcykler (höger och vänster) eller antalet steg (höger+vänster). I mitt fall alltså 95 eller 190. Antingen prickar taktslagen båda föttern (195) eller bara den ena (95).
    Vem sa att det var enkelt – det verkar ju skitstruligt😉

  4. Om The Duck kände igen 5-6 låtar, så kände jag möjligen igen en enda titel. När jag springer maraton har jag samma musik i min mp3-spelare som Gebrselassie.

  5. Dvs inget? Varför har du då med dig en mp3-spelare…

    Jag lyssnar inte heller på musik under ”vanliga” maror. Men det här är ingen vanlig mara…

  6. Alltså det där räckte ju liksom för att man vill ut på långpass eller lopp igen. 2009 ska det fan brytas mark med musik i öronen.

  7. Ibland undrar jag vad som styr shufflen!
    Har en rätt bra Placebo-text i min löplista:
    I’m coming up on infrared, there is no running that can hide you, coz I can see in the dark. I’m coming up on infrared, forget your running, I will find you.
    Har jagat ikapp en del löst folk med den i öronen…

  8. Jag måste säga att jag kände igen en hel del i alla fall. Massa bra låtar också.
    Körde musik nu i Växjö också med en bra blandning av lugna och snabba låtar.

    Dock har jag lekt med tanken att springa ett helt marathon med bara Suicidal Tendencies i lurarna då det oftast är så det känns och det är ett fruktansvärt bra band.

  9. OK, om det är så här som man gör för att greja 3.24… Var tvungen att YouTuba The Loneliness of the Long Distance Runner och nu spelas Iron Maiden på min dator. Själv springer jag distanspass till Springsteen och intervaller till Mary´s place (med Springsteen likaså). Varför bara S? Det har bara blivit så, nu fick jag inspiration till att faktiskt lära mig hur min MP3 spelare funkar och ladda på med lite nya låtar;)

  10. Jag kan inte uttala mig om dessa latar ar bra springa med eftersom jag inte springer med musik (men jag kanske skall prova) men jag gillar din musiksmak.
    Jag nickar uppskattande nar jag laser att du lyssnar pa The Cure: Det senaste aret har jag kommit tillbaka till dem och inser att jag inte hade fel som tonaring och i mina tidiga tjugo: 1987 sag dem pa hovet: en underbar konsert. Jag minns att jag hade en rosa jacka pa mig: Jag vet inte varfor. jag anvande den aldrig fore och aldrig efter: Jag kande mig uttittad men sa har 20 ar efterat tycker jag nog att jag var ratt tuff.

  11. Sköna låtar i din låtlista.
    Själv springer jag numer aldrig till musik.
    Jag kan inte! Har blivit spinningskadad, dvs om jag hör musik när jag springer så försöker jag genast att springa i takt till musiken och det är sällan takten stämmer överens med den kadens jag vill att mina fotisättningar ska hålla.

  12. Blev ju tvungen att dyka ner i iTunes för att se vad jag egentligen lyssnar på…
    Run Like Hell med Pink Floyd, Kylie givetvis men för extra lätt känsla rekommenderas Lisa Miskovsky och Lady Stardust, blir inte steget fjäderlätt då så blir det aldrig det.

  13. Av ren slump ( vi diggar Iron Maiden nu vi vuxna M4 och L0 – våra ungar) så lyssnade vi på Lonliness av longsitance runner igår. Vilket hyskeligt tempo – det måste vara en bra låt till en 100-meter spurt!

  14. 189 bpm. Lite långsam för min del då, som ju ligger på 193 i snitt på ett marathon😉


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: