Skrivet av: Nix | oktober 9, 2008

I double that!

Jaha – så kan man ju också göra…

Eftersom jag är konsult, och skulle jobba kväll med en kurs på kontoret, så tog jag förmiddagen ledigt idag. Ledigt från jobbet, vill säga. Men inte från löpningen. Inte alls faktiskt. Jag har ett gammalt nyckelpass som jag tycker har fungerat bra inför tidigare maror när jag kört det (åh vad jag lyckas låta erfaren med mina två slutförda marathon). Det är att köra 15-32 dagarna efter varandra tre veckor innan loppet. Det vill säga i helgen som gick. När jag var sjuk.

Därför körde jag det igår och idag istället. De 15 igår var som en dröm. De 33 (som det blev) idag var kanske inte lika klockrena. Första fem gick som en dröm. Ett behagligt tempo runt 5:15, bra musik i lurarna och pigga ben tog mig över Liljeholmen och till söder. Men redan där började benen bli trötta…

Jag hakade på marabanan nere på södermälarstrand för att köra långa varvet och sedan springa hem. Och – som sagt. Det var tungt. Så tungt att självförtroendet från igår plötsligt förbytts i tvivel och spöken mitt på ljusa dan. Att det började regna bekom mig mindre – jag gillar som bekant regn. Jag stolpade på i mitt tempo kring 5:15 fram till karlavägen ungefär. Där någonstans, efter ungefär 17 km hamnade jag i någon typ av fartökning – tempot sjönk ner strax under fem. Jag höll det tempot en bit ut på Djurgården, dvs cirka sju kilometer. Och sedan gick det över från tungt till blytungt. Sista biten var väl jämförbar med slutet på maran i känsla, och tempot sjönk ner mot 5:20-5:25 (trots att jag låg rätt nära tävlingspuls), vilket oroar mig en smula inför Åland. Eller, det bekräftar mina farhågor: jag är inte tillräckligt bra tränad för att hålla ut hela distansen. För lite långpass och för lite styrka är gissningsvis anledningen. Jag ska fundera lite över målet på Åland – men troligen gör jag som vanligt: startar i tänkt marafart och kör så länge det håller. Förhoppningsvis tappar jag inte alltför mycket på slutet…
Totalt 33,3 km idag i 5:15-tempo. Och jag är faktiskt oförskämt pigg i benen nu ikväll!

Vad gäller vätska så kunde man förra året ha egna flaskor vid kontrollerna. Min plan är att ställa en flaska på kontrollen vid 31,2 – och ta med den i handen som en snutteflaska fram till nästa kontroll… Då kan man dessutom tejpa fast en gel på den, så har man en mindre att släpa med sig. I övrigt bör det räcka med den vätska som finns på kontrollerna.

Jag har dessutom en lista över saker att tänka på när man springer 33 km på träning:

* Tejpa känsliga utstående kroppsdelar som det kan skava emot
* Använd gärna vaselin på ställen som gnuggar mot varandra
* Se till att käka ordentligt på kvällen

Jag skippade samtliga ovanstående punkter…

Dessutom satte jag nytt rekord i förvirring efteråt. Först satte jag klockan på 10:30 när hon redan var 11:15 när jag skulle vila ögonen en stund. Tack och lov somnade jag inte. Sedan letade jag i 10 minuter efter nycklarna, gav upp och tog reservnycklarna för att sedan hitta originalen på Huvudstas tunnelbanestation. I fickan… Och för att kröna det dök jag upp på klockan 15-mötet redan klockan 13. Man blir lite dum av att springa långt😉 Men snygg😀


Responses

  1. Vad är tänkt mara-fart undrar jag?

  2. Aha, det är därför jag är så virrig, för mycket löpning. Men jag tränar ju för lite?!😉

  3. Skönt inlägg. Ler igenkännande vad gäller förvirrat tillstånd (trots att jag aldrig kommit upp i den ansenliga mängd kilometer som du)…

    Det kommer att gå fint på Åland. Du är stark. Det visade du om inget annat på LL.

  4. Jag har inte riktigt fattat om det var ett bra eller ett dåligt pass.

    Om det senare: 33 km i 5:15-fart? Brukar man inte bli lite trött på slutet då? Vem tror du att du är? Janne Holmén?

    Jag tycker nog att det ser bra ut.

  5. SNYGGT!
    Snygg blir man av löpning. Snygg fart. Snygg mängd. Snygg förvirring.

    Nästintill vackert.

  6. Men Nix, vad var detta för försök till baissning – den köper jag inte!
    Man ska bli trött av 33 i 5:15. Helst så här lagom långt innan maran. Formtoppningen fixar nytt PB på Åland. Påstår jag som har noll erfarenhet av maror…

  7. Dunc: Tänkt marafart. Jaaaaaa. Jag vet inte. Men om man tittar i litteraturen så är den 4:40-4:45 ungefär. Och det grejar jag inte hela vägen. Men det känns så defensivt att lägga starttempot på att gå i mål på 3:35 – vilket troligen kan bli en rimlig sluttid.

    Men tänk OM! Tänk om det håller längre än jag tror?!

    Jumper: jag har inte heller fattat om det var bra eller dåligt ännu…

  8. Jag hade tänkt konsultera dig i en marathonfråga, men efter att ha läst om ditt träningspass, så vet jag vad jag borde göra. Damn.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: