Skrivet av: Nix | juli 1, 2008

motlut och hög frekvens

Jag är på höghöjdsläger. I Norge. Vi bor på lite drygt niohundra (typ 920) meters höjd och jag har hitills lyckats klämma in två pass och två golfrundor mitt i allt umgänge. Vi är nämligen 10 vuxna och 11 barn som bor i samma hus. Det är förhållanden som gör att man behöver sitt endorfin mer än någonsin annars. Hustrun skickade ut mig idag – trots att det var mitt i middagen – efter att jag gnällt i tre timmar på att jag minsann inte fått springa. Närå, jag gör inte alls vad som helst för min dagliga fix…

Precis innan vi åkte passerade jag ”posten” och hämtade leverans nummer två – med FR50, och framförallt: fotpodden. Så den åkte på när jag kastade mig iväg på första rundan. Kastade mig iväg – rakt uppför. Första kilometern: upp till 940 meter. Andra kilometern: 1020 meter. Tredje kilometern: 1045 meter – men då nådde jag det flacka partiet bortom skidbackarna (barnen har kastat snöboll, byggt snögubbar och åkt kana med galonbyxor på) och jag kunde hitta ett behagligt tempo runt 5:10 (istället för de 6:30 som jag höll uppför). Inte så att det var platt – men det var i alla fall inte en lift bredvid när jag sprang…

Jag vände sedan efter ungefär 5 km – och sprang sedan med tårar i ögonen för att det var så otroligt häftigt, vackert, underbart att springa då, ovanför molnen (ja, i alla fall ett litet en bit bort), helt ensam på fjället (okej, det var en bra grusväg), och i en dal mellan topparna på 1000 meters höjd. Det var helt otroligt! Bara det gjorde att tempot gled ner mot 4:55 redan innan nerförslöpet kom. 2 km och 125 meters höjdskillnad. Men här uppstod något intressant: jag kan nämligen inte springa särskilt fort nerför. Heller. 4:20-tempo i snitt är inte särskilt snabbt, och det brände duktigt i låren av det. En ganska mörbultande runda onekligen. Men helt underbar!

Som ett litet mellanspel och med en undran till Fredrika och er andra. Jag har nu kört fotpodden för att få lite grepp på min stegfrekvens och är lite brydd. Om vi tar mittenpartiet på ”platten” och tittar så har jag ett snitt på 96, vilket ju är otroligt lågt. Men det känns ju som att det är bara den fot som podden sitter på? I så fall är snittet nästan 200, vilket väl är rätt högt? Eller är jag helt ute och cyklar? (ja ibland, men inte här – tyvärr. Det finns en del rätt ball downhill att göra, men cykeln är kvar hemma).

Nåväl. Idag stod det sedan fartlek på schemat. Jag bestämde mig för att inleda med att köra mellan 175 och 155 i puls – det vill säga upp till 175 för att sedan vila till 155 och sedan upp igen. Det var en form som funkade väldigt bra – förutom att jag återigen startade i uppförsbacke (efter uppvärmningen). 60 höjdmeter första två kilometrarna gjorde att jag till och från fick gå under vilan i de allra tyngsta backarna. Men det rullade på rätt bra nerför sedan😉

Kadensen var nu ändå högre, eftersom jag ansträngde mig för att ta kortare steg. Och jag tror banne mig att jag hittade in under kroppen och upp lite på framdelen av foten. Och det märktes faktiskt omedelbar skillnad i benhinnorna. Belastningen i landningen var inte alls särskilt stor. Fartdelarna låg på 105-110 ungefär. Uppvärmning/nerjogg låg på 90-95. Men gånger två då, eller???

Hustrun fick sedan hämta mig med bilen och frakta mig de tre kilometrarna upp till stugan igen. Jag hade ingen lust att jogga från dalen till stugan. Också.

Jag hoppas att kunna rapportera om ett riktigt off-roadpass till. Förhoppningen är att kunna ta åttastolsliften upp, springa på tvärsen på fjället – och sedan ner de cirka 200 höjdmetrarna. Ett riktigt coolt pass det med förhoppningsvis.

För övrigt: om man nu måste nödlanda – så är det här en okej miljö.

Och förresten – ni kan vara lugna. Höghöjdsträning gör ingen nytta om man inte är upp mer än tio dagar, har jag för mig.


Responses

  1. Det låter som om det inte alls är synd om dig! Inte alls faktiskt! Backträning på fjäll kan uppenbarligen vara en speciell upplevelse. Skönt att höra att även du blivit mör idag, TSM-träningen med ”fartlek” idag var en riktig genomkörare. 15k totalt varav 8K fartlek (skulle varit 7k så den sista 1k var outhärdlig.) Vet inte om det blev så mycket fart det var hur som helst ingen lek. Men du kommer ju vara bloddopad när du kommer hem så intervallpass blir väl en kakbit eller en promenad i parken för din del!

  2. Coolt att vara där och springa. Låter som att det är en riktig upplevelse. Själv harvar jag runt här i betongdjungeln. Inte så spännande.

  3. Härligt med fina omgivningar… Det är man minsann inte van vid.

    Runt 200 i kadens är inte otroligt för dig. Det tror jag definitivt. Jag ligger på 180 ungefär och med dina taxben så är 200 normalt…

  4. Höghöjdsläger, backträning… Det är nästan dopingvarning på dig ju😉
    Vad gäller kadensen så mäter iallafall min pod (när den vill mäta, alltså…*morr*) kadensen per ben. Jag snittar 88-95 steg/ben/minut. Inte otroligt med 180-200 i snitt för dig.

  5. Låter helt underbart, det där!

    Och så härligt att få smita ut. Ska själv utsätta mig för liknande prövningar (iofs bara 7 vuxna och tre barn) inom kort. Lämpligt nog har någon lagt in ett träningsläger på mitt schema just de aktuella dagarna. Två löppass per dag…

  6. Fan vad härligt det låter. Backträning på varje pass!🙂

    Och vad gäller kadensen så är det x2 som gäller, så du ligger runt 200. Enligt det här dokumentet så är det kanske ”något högre” är vad som anses ”normalt”. Själv har jag (naturligt) en mycket lägre kadens och får jobba på att tassa lite snabbare med de långa benen.

    Schyssta bilder också. Grym natur!

  7. I lumpen snackade de om längre steg och oftare…. En sanning som fortfarande gäller. Att springa fortare kräver antingen ett längre löpsteg eller högre kadens.

    Så för att Niklas med hög kadens ska springa fortare så är det i steglängden som den stora vinsten ligger.

  8. Antar att bild 2 visar Nix löpväg uppför fjället.
    Vissa säger ju att isbad är bra för återhämtningen, så why not få lite av den effekten redan under passet.

  9. Och två golfrundor…. nu ligger man redan efter!😉

    Testat bollarna än?

  10. åh goddammit vad härligt det låter!!!

    citat: 4:20-tempo i snitt är inte särskilt snabbt,

    Jo – det är snabbt. skitsnabbt.

  11. Neeeej inte tänka längre steglängd!! Skador! Ont! Benhinnor aj! Däremot snabbt och explosivt uppdrag av benet för minimal markkontakt. (Då blir steglängden längre som naturlig konsekvens, man liksom flyger ju framåt :-)) /Tjatmoster

  12. Fredrika!
    Jag tar in all din visdom. De kortare stegen och den ökade frekvensen har ”botat” mina benhinnor verkar det som.
    Jag ska träna på det snabba och explosiva uppdraget – jag LOVAR!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: