Det tar tid att landa. Ja, inte att landa ett flygplan kanske – men att landa hemma efter att ha varit borta. Vi har fortfarande tvätthögar till höger och taxfree-sprit till vänster mest överallt i huset. Det var en bra resa, men som bekant är hemma bäst. Trots kyla, snö och jobb så är det i alla fall i veckolunken som jag finner lugnet.

Men det finns mer än ett hem. För att komma till TSM är som att komma hem. Kan inte ni gifta er med mig, allihop. Vi kan bo i ett stort kollektiv och bara ta hand om varandra, springa med varandra och gnussa hela dagarna. Fredde, Anna, Karin, Pertti, Arne, Tone, Niklas, Catti, Clarre och alla ni andra som jag inte träffade idag, men saknade alldeles extra! Kul att säga hej till Ken från Linnéa också.

Jag sprang med 3:30-gruppen, vilket är alldeles lagom för mig just nu. Benhinnor som krånglar och en kropp som är själva motsatsen till toppform – dessutom är jag ju fortfarande i återhämtningsfasen och ska egentligen inte ens köra backe. Men passet passade perfekt idag. Låååång uppvärmning i lagom fart (ungefär 7 km i runt 5:20-tempo) och sex vändor i en gammal känd backe bakom Skansen. Lagom hårt – tog inte ut mig i någon större utsträckning, utan tog det så lugnt som jag säger att jag ska. 55-60 sekunder på varje 200-metrare. Sedan joggade vi hem under knappt tre kilometer i 5:40-tempo.

Tittar man på pulskurvan så ser man tydligt att passet blev precis det tröskelpass som det ska vara. De streckade linjerna är pulsgränserna – och jag håller mig bra strax under zon 5 (för där ska jag inte vara) och de mörkare partierna visar på delen som är över tröskelpuls. ”Förnimmelse av mjölksyra i toppen av backen” i grafform, kort sagt.

Jag har utrett detta tidigare – i relation till VO2max, för den som är nyfiken.

 

Jag skulle gärna beskriva kaoset på flygplatsen, men orkar inte riktigt. Men starten på LL framstår som spatiös och vänlig i jämförelse. Svärfar dammade av vad som förmodligen är den optimala förolämpningen när han tröttnade på ett par som oavbrutet trängde sig:  ”I can see that you are from Austria on you’re passports – but you behave like germans!”.

Och eftersom jag lovade lite semesterbilder så kastar jag väl in dem då. De flesta är löpningsrelaterade, andra har mer med alternativträning att göra… Fäst särskilt noggrann vikt vid de fantastiska stretchövningsskyltarna som fanns längs med en 400-meter lång sandväg på hotellområdet. Obetalbart roligt.